2006-12-14

Schüldt inte ifrån dig

Och nu ska den där Odd at large-mannen Eric Schüldt få ett eget program i P2 ocksåSchüldt i P2! Tidigare har han bl.a. varit programledare för P2-programmet Riktig musik. Han har spunnit techno på Stureplansklubbar och han har skrivit (oinspirerande) texter om popkultur i allmänhet. Varför ska jag bry mig om det då, egentligen? Eller så här kanske det är: jag försöker att tänka att det rör ju inte mig - jag duckar och väjer undan men kan inte undgå att känna mig lite träffad! Vi springer inte bara på samma klubbar, utan vi laddar också båda ned senaste Jóhann Jóhannson. Men, är vi på samma planhalva bara för att vi lyssnar på samma musik?

Martin Gelin skrev en rolig sak om ämnet i sin lilla årssammanfattning på sin blogg:
”Musik!
Adolf Fredriks Musikskola fick äntligen en röst i den svenska kulturdebatten, som allt för länge dominerats av folk som inte gått Adolf Fredrik. De fick oss att inse att det är friskt och hälsosamt med 25-åringar som helt utan ironi pratar om "högkultur" och "populääärkultur".”


Och förstås har han rätt: det var väl inte riktigt så här man helst önskade att det skulle gå till? Det känns lite som när skolans mest besserwissriga elev i mästrande ton började tjata om det pappa lärt dem, om hur man gör när man går på opera och hur man köper klassisk musik på CD… Det finns en överhängande risk att den där lite subversiva känslan man ibland kan erfara när man lyssnar på säg Clogs snart är ett minne blott…



Schüldt bygger upp en konstlad motsättning mellan fin- och populärkultur och får det att framstå som om det är ett problem att unga inte går på operan. För det första går unga visst på operan och för det andra så är hela saken inte ett problem för unga popintresserade människor utan för gamla stockkonservativa klassiska musikfans som känner sig förvirrade i en modern, sönderhackad och decentraliserad musikvärld. Om man är ung och nere med Brian Eno och Sylvain Chauveau är ju hela den klassiska musiken och konstmusiken bara ett stort äventyr att bege sig in i, när den mer traditionella popmusiken känns lite för trång och tjatig. Att man då kommer in från fel håll och kanske till och med gör på fel sätt gör det hela bara än intressantare...

”Allt tyder på att den klassiska musiken håller på att tyna bort i samhället.”, säger Schüldt i Svenskan. Anledningen till att han som ung journalist och DJ kan säga något sådant tyder förstås på raka motsatsen. Orsaken till att Odd at large, Schüldt, Rodeo och fan och hans moster tjatar så jäkla mycket om klassisk musik och konstmusik just nu är ju inte alls för att det finns nåt problem för den kulturyttringen, utan att för att det är något som sent om sider faktiskt håller på att bli rejält mainstreamhippt. Poptidningarna och popbloggarnas årsbästalistor är fulla av Max Richter och Johann Johannsson. Innan du hinner blinka görs det ett reportage på Musikbyrån om fenomenet.

Men, ingen fara på taket, jag gillar Steve Reich alldeles för mycket för att bry mig om någonting sådant. Och självklart kommer jag att lyssna på Schüldt i P2. Musiken som kommer att spelas kommer med all säkerhet vara fantastisk. Det jag fruktar är att mellansnacket kommer att skapa en lätt obehaglig olustkänsla (jag hoppas på motsatsen!)

– man vrider på sig lite lätt, börjar bläddra i en tidning och sakta för att skydda sig på nåt vis sänker man volymen till ett minimum, hör det brusa… Eller vad är det där för ett ljud egentligen? Kommer det utifrån? - jag måste öppna fönstret för att se efter

10 kommentarer:

Tatti sa...

Utmärkt, precis vad jag känner men varit för lat eller puckad för att uttrycka i skrift.

Elias sa...

Tack... blev kanske lite mkt fokus på just den där Schüldt dock,han är säkerligen en trevlig kille, det var nog mer ett typ av synsätt jag ville åt...

Tatti sa...

Jag tycker att mycket av den där debatten är något vimsig. Själv anser jag att det finns bra kultur och dålig med vissa nyansskillnader. Det enda som skiljer såkallad finkultur från popkultur är tid det och inget annat. Sedan följer det en massa saker om man delar upp det, som elitism och bla bla bla. Vilket jag inte tycker är ett problem. Men det är ju så att gillar vad det nu kan vara J. Johannsson eller Max Richter så är det naturligt att man söker sig tillbaka till Eno osv. Det ena behöver utesluta det andra. Det gäller ju förstås litteratur och annan kultur också.

Elias sa...

Ja, en snårig debatt är det allt som den kloke nog kanske egentligen gör bäst i att hålla sig utanför...

Tatti sa...

Sant, men den är svår att undervika. Eller kanske inte.

rasmus sa...

Jag tyckte att frågan du ställde behövde modifieras lite, och började skriva, det blev lååångt men kanske ändå kan leda nånvart:

Avveckla konstmusiken - men med förnuft!

Tatti sa...

Förresten har du hört Nico Muhly´s Speaks Volumes och Greg Haines Slumber Tides? Väldigt bra, om du gillade senaste Johann Johannsson.

Elias sa...

Tatti: nej, de har jag inte hört men tackar för tipsen... Och jag tyckte att J.Johansson var bra men kanske inte så mkt mer än det... Ryan Teagues senaste (och förra) skiva i lite samma genre tycker jag mer om...

Tatti sa...

I see. Av någon anledning har jag inte lyssnat på Ryan Teagues, får väl gen honom en chans. Nico och Greg H är riktigt bra. Och Adrian Klumpes Be Still också förresten.

Elias sa...

Anders Johansson på Expressen skriver bra om saker som i alla fall berör ovanstående text...

även om ämnet/debatten börjar bli lite väl tjatig nu...