2006-04-09

Soffpotatis



Ingenting intresserar dig. Det där är väl okej och det där är väl okej – men i slutändan ändå rätt meningslöst. Möjligheter öppnar sig, men varför anstränga sig… Du har bra kort på handen, men lägger dig.

Du känner igen känslan, den är inte speciellt ångestframkallande, du vet att den kommer att gå över.

Du ser på TV, på filmer, läser böcker, tidningar och lyssnar på musik. Men det surrar på mest som om det hände i bakgrunden.

Men det finns en energi i det här tillståndet, i en sådan här period. Du vet: snart vänder det…

Snart hör du en låt (och även om det inte är en låt är det alltid lätt att referera till saker och ting via låtar)… Eller så träffar du en människa, har ett samtal, läser en bok, ser en film eller åker på en resa. Eller troligtvis någonting ännu banalare, som du glömmer, droppar, i den stund det sker.

En dag, säkert vilken dag som helst nu, kommer du att åter vara på gång igen. Det vet du, du som brukar vara så intresserad av allt. Det kanske är så att du laddar dina batterier, och när de väl är fulladdade kommer du att vara mer på gång än nånsin!

Till dess väntan… Du har städat, tvättat, sorterat dina papper – nästan packat dina väskor! – för du vet att snart kommer mycket att hända. Om inte annat: så i alla fall våren…

Det är lika bra att vara redo.

2 kommentarer:

Anonym sa...

jag gillar din soffpotatis..
lite uppgiven men ÄNDÅ hoppfull
inga problem att aplicera på mitt eget liv.. gäller bara att alltid hålla kvar vid det lilla hoppet/peppet. snaaart vänder det..

men ibland tar det väl lång tid!
fasen..

/daniel(vi får ta en skivvända snart!)

Elias sa...

tack broder